Gud, var god dröj

I samma ögonblick återkom rösten från rymden:
”Jo, jag glömde säga en sak – det är Gud som
talar. Ciao!”
Det blev dödstyst i rummet, alla uppfylldes av
samma tanke.
Ciao?

”Skulle Gud vara italienare?” Honda såg för-
vånad ut, han kliade sig i den röda kalufsen.
”Så där uttrycker sig väl inte Gud!” I Garys ansikte
syntes ohöljd skeptism.
”Precis!” Alan Boulder nickade eftertryckligt. Fader
O’Reilly noterade avundsjukt att inte ett enda mjäll föll
på Alans axlar. ”Det var ingen som trodde på det där
- men frågan kvarstod: vem, eller vilka, var det?”
”Den frågan ställde även vi i regeringen oss,” sade
McDullen.

Förra gången, för 2000 år sedan, vet vi ju hur det
gick. Men den här gången tänker Han tydligen
komma personligen.

Share and Enjoy:
  • Print
  • Digg
  • del.icio.us
  • Facebook
  • Google Bookmarks
  • LinkedIn
  • Live
  • Twitter